– När vi pratar med beslutsfattare inom det kulturpolitiska området får vi höra att fotografer verkar på en kommersiell marknad och tillhör näringspolitikens ansvarsområde. Och när vi talar med beslutsfattare inom näringspolitiska området får vi höra att fotografer i första hand inte är företagare utan ägnar sig åt konstnärlig verksamhet och bör omfattas av kulturpolitiska initiativ. Vår yrkeskår passar oftast inte in i mallarna. Det var därför ett väldigt bra tillfälle att uppmärksamma bägge stadssekreterarna på att yrkesverksamma inom fotografi ofta faller emellan deras ansvarsområden, säger Angelica Gerde.  

Regeringen arbetar med en nationell strategi för att främja företag i kulturella och kreativa branscher, baserad på förslagen i utredningen Kreativa Sverige! och hade bjudit in ett tjugotal företrädare för företag och organisationer inom mode, design, arkitektur, musik, litteratur, spel och dramatik till samtalet.  

SFF var den enda organisationen som representerade bildskaparområdet.   

– Vi representerar en yrkeskår som till hög grad bedriver sin verksamhet i enskild firma eller enmans-aktiebolag. Så ser arbetsmarknaden för fotografer ut. Det är ytterst svårt att komma åt innovationsstöd och likaså är kulturstöden få och begränsade till det rent konstnärliga arbetet.  

– Vi ser en tydlig tendens att alltmer värde skapas i de immateriella sektorerna och förändringen går i ett rasande tempo. Vi behöver stärka förhandlingskraften, exponeringen och intäktsmodellerna. En nyckel i det är att öka kunskapen om upphovsrätten hos bildköpare, inte minst offentliga bildköpare som upphandlar mycket fotografiska tjänster. Likaså bör det upphovsrättsliga perspektivet vara ett krav att ha med vid offentligt finansierad innovationsutveckling, t ex inom AI-området, fortsätter Angelica Gerde.